Ja det blev en lugn dag idag, inte hänt mycket alls, men ändå gick dagen jättefort! Blött lite varje gång jag vart på toa men det är så små mängder att de knappt är värt att nämnas. Dock är det ju fortfarande mer än vad det var när jag låg uppe på BB men inte i närheten av så mycket som för en vecka sen.

 

Jag och Totta blev lite nedstämda av beskedet att de inte fick ha kvar rummet. Totta tyckte han äntligen fått till bra rutiner med allt och var ju inställd på att vara kvar här lika länge som mig. Sen tror han att med hans tur hinner han bara hem innan han måste hit igen, men jag hoppas han har fel. Jag fick dock lite mensvärk liknande smärta i ryggen fram mot eftermiddagen och kvällen och då blev jag lite orolig att det var på väg att bli värre igen. Nu har det dock släppt och än har inte blödningarna ökat så vi hoppas det bara är allt sängliggande som ger mig ryggont!

 

Barnmorskan Ewa skulle be kuratorn kolla med Östersund om de kunde tänka sig att betala för Tottas plats på patienthotellet eftersom det bara rör sig om en vecka till, max. Vi hade dock inte så höga förväntningar då de redan sagt nej en gång, efter att först ha sagt ja. Totta pratade med någon nere på anhörigboendet som sa att Östersund var känd för att vara snål. Vadå snåla surjämtar har vi väl aldrig hört talas om?! SUCK! Så vi ställde helt enkelt in oss på att de fick så lov att åka hem imorgon, och Totta föreslog att han skulle gå och köpa pizza som vår sista middag tillsammans i Umeå. Inte mig emot, har varit sugen på pizza i flera veckor!! :)

 

På eftermiddagen gick de en stund till lekterapin, jag låg och vilade. Vid fyratiden dök kuratorn Viktoria upp och berättade att läkaren A höll på att ringa verksamhetschefen i Östersund för att kolla.. Han kom dock rätt snabbt och skakade på huvudet, sa att han förstod att hon har budgetkrav på sig men att om Totta inte haft med sig barnen hade ju Umeå betalt för att han skulle få sova på rummet med mig, men Östersund kan inte tänka sig att betala för honom. Det ska till väldigt speciella omständigheter, och att det finns risk för att bebisen behöver akutsnittas räcker tydligen inte. Nåja, vi var ju beredd på det svaret så inte så mycket mer att göra. Kollade lite snabbt andra boenden men det blir för dyrt, plus att det var ju så smidigt att bo så nära, slippa ens gå ut, ha ett kök Totta kunde laga mat i osv. Nä, de åker hem imorgon och förhoppningsvis behöver de inte komma tillbaka! Det känns inte lika jobbigt att de ska åka nu heller eftersom jag vet att vi ses antingen här eller i Östersund om max 1 vecka, så länge kan jag nog stå ut, även fast det verkligen varit guld värt att ha dem här om dagarna.

 

Ronja vill dock inte åka hem.
Jag: Ronja imorgon ska ni åka hem igen, till Nälden, kul va?
Ronja: "Nej...jag vill stanna med dig mamma!"
Jag: Men mamma måste vara kvar en vecka till. Men det blir väl roligt att få komma hem till ditt rum, dina leksaker, dina kompisar?
Ronja: "men jag vill att du också ska komma hem till mig mamma"
Och då går mitt hjärta sönder litegrann. Hon är så söt, min älskade lilla tjej. Det känns så jobbigt att vara ifrån henne, speciellt när hon visar så tydligt att hon saknar mig. Hon har velat vara hos mig hela tiden de varit här, och myst massor, svårt att slita sig om kvällarna, bråttom hit på morgonen. Min fina lilla tjej. Jag hoppas verkligen den här sista veckan går fort och att hon inte tar så mycket skada av att jag inte är hemma hos henne.. Så liten, men så klok. Hon förstår så mycket, är så duktig. Jag är så stolt över henne..

 

Vi åt pizza iaf, och den var jättegod, två minus var bara att ananasen var jäst, huuur svårt ska det vara att ha fräsch BURKananans?! Och att jag ville ha beasås men fick någon gul sås med curry i, blää inte gott på pizza! Totta åt kebabpizza med vitlökssås och den såsen var svingod ;)
Sen drog Totta och Rasmus för dusch och läggning och Ronja stannade och mös med mig. Hon satte på radion och dansade lite, vet inte vem som lärt henne men hon dansar och skakar rumpa, sååå söt! Sen kom Totta och tog med henne för att natta henne. Lite jobbigt blir det nog ändå att säga hejdå, men jag ska verkligen försöka att inte gråta, Ronja blir så ledsen då och jag vill att hon ska vara glad när vi skiljs åt..

Resten av kvällen låg jag mest ner och kikade ikapp på Bonde söker fru, Ensam mamma söker och Hela Sverige syr. Körde en ctg-kurva också som såg bra ut. Imorgon kommer bästa familjen och säger hejdå, de ska försöka komma iväg efter frukost så Totta får köra medan det är ljust ute, sen lär det väl bli ett ultraljud under dagen och kanske även mödravårdskontroller då de inte gjort det den här veckan. Det ska tas ett nytt blodprov och då hoppas jag de sätter en ny nål i samband med det så den gamla inte blir för gammal och ger en ny tromboflebit. Nu är det hög tid att sova!