Uppe hos lillan fick jag träffa vår PAS (patientansvarig sköterska) som heter Emma. Hon verkar supertrevlig så det känns bra att hon blev vår PAS! Lillan låg och solade igen. Emma berättade att de skulle gå ronden vid 9 och sen skulle nog en läkare ta bort hennes katetrar ur naveln. Hon berättade även att jag skulle få ett familjerum på avdelningen istället för ett föräldrarum på 108:an då de hade så lite barn. Jag får vara beredd att flytta om rummet skulle behövas men de tror det ska vara lugnt! Jag pumpade och sen skyndade jag mig ner igen till frukosten halv 9. Pratade med familjen litegrann. Min chef Lars ringde även pga de hade fel kontonummer på mig. Tror dock inte jag ska ha några sjukpengar då FK betalade från andra dagen men det var bra han ringde så slapp jag. Nu vet han att jag gått över till tillfällig föräldrapenning istället för sjukpenning. Imorgon borde jag ringa Trygghansa angående gravidförsäkringen..

Sen gick jag och hade utskrivningssamtalet med BM Vivianne. Vi gick igenom själv händelseförloppet lite snabbt, sen skulle jag få träffa Malin och gå igenom själva snittet mer. Hon visade och berättade om Apgar-skalan och lillan hade inte fått så bra i början, bara 1 poäng. Efter 5 minuter hade hon 4 poäng och efter 10 minuter hade hon 8, så hon återhämtade sig fort tur nog! Eftersom de sytt ihop mig kommer jag inte behöva ta bort några stygn men pga min komplicerade graviditet kommer jag få en efterkoll hos dom lite längre fram. Det känns bra för oftast kommer ju alla frågor och sånt ett bra tag efter själva förlossningen och då har man ingen att fråga. Minns jag tyckte det var jobbigt när jag fått Ronja. Först var jag bara lättad och glad att det gick så fort, men efter typ 2 månader började jag fundera över minnesluckorna, varför de inte informerat oss något under förlossningen och varför jag inte känt krystvärkar mm. Antar att det kanske kommer komma frågor sen i och med att jag blev sövd och inte har någon koll alls på vad som hände. 

Sen tog jag med mig det mesta av mina grejer och åkte upp till 109:an. Frågade vilket rum jag skulle ha och de sa "femman, det är störst, så familjen kan komma och hälsa på och sova över om ni vill". Kändes så skönt att höra, fick lite dålig känsla i början att de inte alls var tänkt att syskonen skulle vara här mer än på korta besök men idag fick jag höra att det inte är några problem alls och att jag ska passa på i nu i början att åka hem och sova en natt också och åka iväg och träffa familjen. Det blir lite svårare sen när lillan får flytta in på rummet med mig. Kände mig mycket gladare efter det beskedet och dessutom kom vi överens om att jag ska åka hem imorgon (till mamma och pappa då vi ska fira jul där) och äta middag där, sova över och fira jul med familjen på förmiddagen och komma tillbaka sen på eftermiddagen när Totta och barnen åker till Ås för att fira med Tottas familj. Känns skönt att det var Emma som tog upp det och uppmuntrade mig till att åka och sova över dessutom. Känns ju såklart dumt att lämna lillan men samtidigt vet jag att det är ännu dummare att helt strunta i de andra två barnen jag har. Spec Ronja är ju så medveten så att få fira jul med dom blir underbart!! :) 

När jag dumpat av grejerna var underläkare Hans vid lillans "säng" och kikade. Han berättade lite kort att han var med under kejsarsnittet och hennes första timmar och om varför hon hade haft det svårt i början med andningen osv. Han sa att eftersom det varit så kort stund hon var så tagen så har hon förhoppningsvis klarat sig utan allvarligare men. Han sa även att de ska prata mer med mig så fort en barnläkarspecialist kikat på hennes röntgenbilder av hjärnan. Jag hoppas det inte visar något avvikande!! Först tänkte vi att eftersom de fortfarande inte sagt något var det inget allvarligt, men ju mer tiden går desto mer oroar jag mig för att de hittat något de inte vet exakt vad det är.. Suck, ovissheten är jobbig!

De bestämde sig i alla fall för att ta bort hennes katetrar och jag stod och kikade på medan Emma och Karin assisterade Hans som tog bort dem. Det gick jättebra, lillan höll sig lugn genom att suga på en napp. 

Närmare halv 11 kom läkare Malin för att prata med mig om snittet. Hon berättade att hon fått larm om att de hade svårt att hitta hjärtljuden och då behövde hon 2 minuter för att kolla om bebisen var påverkad och i och med min hårda mage tydde det på att moderkakan var på väg att lossna och att bebis hjärtljud gick ner. Hon sa också att hon lyssnat till mig som varit orolig då det gjorde ont den här gången och därför avgjorde hon att ett akut snitt behövdes. 8 minuter hade det tagit efter larmet gick tills hon var ute, och det ska ske under 15 minuter. Hon hade fått ut lillan på 1 minut och moderkakan hade kommit direkt efter den. När de hade kollat moderkakan såg det ut som att hela hade släppt, ev en liten bit som såg finare ut som kanske fortfarande satt fast men den hade inte varit tillräcklig för lillan att livnära sig på, och hon hade ju tyvärr redan hunnit svälja lite blod i fostervattnet och det var därför hon var så medtagen första minuterna, men som sagt hon återhämtade sig fort och den dess har hon mått jättebra! Bara hoppas det fortsätter så!!

Malin satt kvar ett tag och bara pratade också, jag tycker verkligen om henne, sånna som hon passar så bra inom vården och speciellt när det gäller sånna här jobbiga händelser. Jag sa till henne att jag hållt mig lugn för att hon var så lugn och att jag var glad att det var hon som gjorde snittet. Tycker det är viktigt att bekräfta personer, spec i sånna här yrken, så de får känna tacksamheten. Har aldrig varit speciellt duktig på det men ska förbättra mig, även när det gäller vänner och familj också. En blir ju glad av att få höra att en gjort något bra, och det stärker den personen i sitt yrke eller som person och det kan väl bara vara bra? 

Vi (jag, Malin och Emma) pratade lite namn och sa det att hon hade passat i att heta Ronja just för sitt humör, kämparglöd osv. Malin höll med mig om att hon borde ha något kämparnamn och tyckte det jag vill ha som andranamn passar bra. Det har jag tänkt på länge, redan när jag väntade Rasmus, men det är för mycket hundnamn för att hon ska få det som tilltalsnamn, andranamn blir bra, bara Totta godkänner det så ;) Fick även namnförslag på sms av Marre under dagen och det var ju lite roligt att hon tagit mitt favoritnamn först och sen även nämnde det jag vill att hon ska heta i andranamn haha! Jag har alltså ett favoritnamn jag tänkt länge på (redan när jag väntade Ronja) men det känns inte helt rätt, samtidigt känns alla andra fel.. Jag måste klura lite till, sen kan jag avslöja vilket det och andranamnet är. Tar gärna emot fler förslag! ;)

Malin gick iväg för att fortsätta jobba, jag gick ner till BB för att äta lunch. Ringde Totta som var på Maxi med barnen. Bestämde att de skulle komma hit och hälsa på en snabbis. Mötte upp dem vid hissen. Barnen var på strålande humör :) Ronja berättade att hon köpt en present till bebisen, en jättefin liten rosa nalle. Hon blev dock lite sur när vi sa att lillasyster inte fick ha den i "sängen" än. De hade även köpt en liten minipyjamas i str 44 och en matchande filt. Så länge hon ligger i kuvös får hon inte ha kläder men kul att ha något den dag hon får komma ur den. Jag ska dock ta en dag då jag åker hem och syr lite eget till henne längre fram! 

Vi gick och kikade en snabbis på henne, Ronja var väldigt nyfiken och glad. Hon tyckte hon var så liten och söt. Och rolig som sprattlade ned benen/fötterna ;) Sen visade Emma barnen lekterapin som ligger vägg i vägg med vårt familjerum. Barnen blev jätteglada såklart och hade svårt att slita sig. Men det är bra, då är chansen större att de kommer ha kul även om de får bo här några nätter ibland :) Enda minuset med vårt rum är att det inte går att låsa rumsdörren och att båda barnen kan öppna den själv.. Menmen, vi får väl springa lite då ;)

De åkte igen då Morgan&Isabelle var i Ope och hälsade på. Jag var förbi apoteket och hämtade ut mina fragminsprutor jag ska ta i 3 dagar till. Jag satte mig och pumpade. Sen gick jag till Tjorven igen och tittade på henne samt började skriva på det här inlägget. Vid 4 fick jag mata henne och sen smet jag ner till BB och åt middag. Under tiden tog de bort hennes nål i handen så nu har hon bara en pulsmätare på foten, en sond i näsan och cpapen över huvudet&näsan, alla andra slangar mm är borta :) 

Efter middagen åkte jag upp till Tjorvis och satte mig känguru med henne. Sen satt vi så till lite innan 10. Jag fick mata henne två ggr och nu var det med min egen mjölk :) Idag har de ökat på maten så nu ikväll åt hon 14 ml varannan timme. Än så länge har hon bara gått ner i vikt (1258 gram idag) men det vänder snart hoppas jag. De är inte oroade över hennes vikt i alla fall och då är inte jag heller det. Men jag hoppas min mjölk ska ge resultat ;) 

Jag gjorde mig lite kvällsfika och åt även upp efterrätten mamma skickat med Totta, stekta äpplen i ugn med marsansås, supergott! Pumpade medan jag fikade och sen har jag fixat med sängarna och så på rummet. Nu ska jag sova några timmar innan det är dags att pumpa igen!